Hemlös.
Efter en hård kryssning på Ålands Hav blev det en lugn hemmakväll igår, med film och mys, som sig bör helt enkelt. Innan filmen hade farsan ockuperat både tv-apparat och dator för att så snittsigt som möjligt kunna planera hur hans v65-spelande skulle falla ut. Självklart hade arslet i princip vuxit fast när häst-tv väl var slut, så det fick bli att glutta lite på Insider.
Året till ära tog dom upp lite gamla grejer, men huvudinslaget handlade om hemlösa i stockholm. Aschberg och co. passade såklart på att använda husvagnsmänniskorna som det stått en del om i tidningarna på sistonde som typexempel. Dessa forslas runt i sina husvagnar härs om tvärs genom stockholmstrakterna. Till olika parkeringar. Dom blir stående en kortare tid, och matas sen bort därifrån, för att kringboende, betalande hyresgäster, inte vill ha dom där. "Dom utgör en brandfara" hette det så fint när metro (tror jag det var) frågade en person som bodde i anknytning till en parkeringsplats där dessa bodde en tid, om varför dom inte kan få bo där.
Föga troligt. Den osäkra medelsvensson anser snarare att "uteliggare" utgör ett hot mot den trygga värld som denne har byggt upp. Att behöva möta sociala problem personligen skapar rädsla och osäkerhet. Lättast är det att blunda, ringa polisen, eller skriva en insändare i metro.
Enligt mig själv handlar det snarare om att personerna som fick uppleva "hemlösa" personer på en parkering i närheten av där dom bor, kände rädsla över att dessa kanske skulle medföra droger till området. Det fick deras idyll att se stökig ut. Och vem vet, dessa personer kanske även skulle kunna vara våldsamma?
Troligtvis stämmer det mesta överens med vad svensson tror. Hemlöshet kan ju faktiskt bero på ett x antal saker, men det är inte alltför sällan som droger av någon typ har en stark inverkan i varför en person blir hemlös. Att drogerna i en "hemlös" persons husvagn skulle bringa skada till det annars intakta villasamhället i en av stockholms närförorter är ytterst tveksamt. Men finns risken vill man bli av med den, istället för att göra sina barn uppmärksammade på den "fara" som nu har infunnit sig i området. Som vanligt den lättaste utvägen för en människa. Lägga över problemet på någon annan och vägra se verkligheten för vad den är.
Att det skulle se stökigt ut i området råder ingen tvivlan om. "Hemlösa" personer tror jag knappast lägger större vikt vid att det ska vara ordning och reda och städat. Dom lägger nog mer energi på att överleva och skaffa mat, och andra nödvändigheter. Överlevnadsinstinkt kallas det, något dom flesta i vårat välfärdssamhälle inte har fått uppleva, eftersom vårat storebrorsamhälle alltid har oss under vingarna och det är ytterst sällan vi verkligen får kämpa för att få ha det bra.
Våld i dessa människors närhet? Defenitivt! Jag kan säga att om jag själv hade förlorat allt jag tidigare hade ägt, och någon visade nogra som helst tecken på att ta ifrån mig det lilla jag har kvar skulle jag nog med största sannorlikhet kunna bruka våld. Att Svensson som bor i området därimot skulle få uppleva det våldet är ytterst tveksamt. Men även där finns det en liten risk, och finns risken blir man av med den fortast möjligt. Bomullsvärlden får inte raseras.
Vad jag därimot störde mig mest på, är att Aschberg och insider väljer att vinkla programet om hemlösa som att det vore synd om dessa människor. Missförstå mig inte, det är självklart hemskt att vissa personer ska behöva leva utan fast bostad. Vi är alla människor såklart, och bör behandlas därefter. Men vad Aschberg verkar glömma, eller medvetet lämna ute "debatten" är att dessa personer ofta har sig själv att skylla. Jag menar inte att alla "hemlösa" människor har gjort något dåligt eller hemskt i sina liv som gör att dom förtjänar hur dom har det nu, men jag tror nog att majoriteten av dessa har satt sig själva i den situation dom är i nu.
I programmet tas ju detta självklart inte ens upp. Det är bara synd om dessa människor, och staten och resten av deras omgivning väljer att titta åt ett annat håll. Visserligen hemskt, att andra medmänniskor envisas med att leva vidare i sina perfekta liv utan att vilja hjälpa andra. Men om man, som en av de medverkande i programmet, blev vräkt från sin lägenhet för att man inte hade betalat hyran på 5 månader, så känns det som att man har sig själv att skylla.
Mina tankar går ändå så att det kan ha varit pga jobbiga omständigheter som kvinnan ifråga inte kunde betala hyran. Typ att hon blev varslad eller fick sparken från sitt jobb, hon hade ingen a-kassa, och hade därför inte råd med någon hyra.
Sen berättar Aschberg att hennes vuxna son valde att flytta till en kompis, utan att hjälpa sin egna mamma på fötter igen.
Vad får en son att strunta i sin hemlösa mamma? Kan det möjligtvis ha varit så att hennes pengar, istället för att gå till hyra, gick till någon form av missbruk. Att det tragiska situationen helt plötsligt nådde en peak och att sonen tröttnade?
Det fick vi aldrig veta av att se på Insider i alla fall. Och det kanske dom även lämnar till oss att spekulera över. Men helt plötsligt är kvinnans bostadssituation statens fel. Det är staten som inte förser henne med ett boende, och det är staten som väljer att titta åt ett annat håll.
Aschberg säger att det finns ca 18000 "hemlösa" personer i Sverige. I denna benämning ingår fängelseinterner, ungdomar utan egen lägenhet, alltså andrahandsboende eller personer som är inneboende hos andra. Även personer som bor i husvagnar på parkeringar är hemlösa. Trotts att dom har en husvagn att bo i. Personer som faktiskt inte har tak över huvudet sjönk helt plötsligt till en betydligt betryggande siffra.
Personerna som medverkade i gårdagens program fick ett erbjudande om att bo i ett tillfälligt gruppboende, tillsammans med varandra. Det tackades det nej till. Motiveringen var att man inte kunde bo 10 personer på samma yta utan att det skulle uppstå komplikationer. Men välkomna till verkligheten, medmänniskor! Som att personerna ifråga har något val?
Jo, dom har ju det. Dom stod på sig och vägrade flytta in i ett riktigt boende. Som svar fick dom en varsin tillfällig lägenhet i stockholm. Efter en prövotid, som jag inte kommer ihåg exakt hur lång den var, skulle dom här personerna, om dom klarade prövotiden för lägenheten, och det jobb som dom även bara fick rakt upp-och-ner på köpet, få ett fast boende.
Man kanske helt enkelt ska skita i sina räkningar? Lägga all lön man tjänar in på knark och bira? Förlora allt en gång, men veta att det kommer sluta i nytt jobb och en egen lägenhet? För hur illa det än går verkar pappa Staten alltid finnas där för att fånga upp dom hopplösa fallen. Att det skulle vara något dåligt menar jag dock inte. Det kanske är ett bra wake-up-call för en del människor. Men om dom här personerna sumpar chans nr. 2? Vad händer då? Samma visa en gång till? När ska man ensam få ta konsekvenserna av sina egna puckade handlingar?
Året till ära tog dom upp lite gamla grejer, men huvudinslaget handlade om hemlösa i stockholm. Aschberg och co. passade såklart på att använda husvagnsmänniskorna som det stått en del om i tidningarna på sistonde som typexempel. Dessa forslas runt i sina husvagnar härs om tvärs genom stockholmstrakterna. Till olika parkeringar. Dom blir stående en kortare tid, och matas sen bort därifrån, för att kringboende, betalande hyresgäster, inte vill ha dom där. "Dom utgör en brandfara" hette det så fint när metro (tror jag det var) frågade en person som bodde i anknytning till en parkeringsplats där dessa bodde en tid, om varför dom inte kan få bo där.
Föga troligt. Den osäkra medelsvensson anser snarare att "uteliggare" utgör ett hot mot den trygga värld som denne har byggt upp. Att behöva möta sociala problem personligen skapar rädsla och osäkerhet. Lättast är det att blunda, ringa polisen, eller skriva en insändare i metro.
Enligt mig själv handlar det snarare om att personerna som fick uppleva "hemlösa" personer på en parkering i närheten av där dom bor, kände rädsla över att dessa kanske skulle medföra droger till området. Det fick deras idyll att se stökig ut. Och vem vet, dessa personer kanske även skulle kunna vara våldsamma?
Troligtvis stämmer det mesta överens med vad svensson tror. Hemlöshet kan ju faktiskt bero på ett x antal saker, men det är inte alltför sällan som droger av någon typ har en stark inverkan i varför en person blir hemlös. Att drogerna i en "hemlös" persons husvagn skulle bringa skada till det annars intakta villasamhället i en av stockholms närförorter är ytterst tveksamt. Men finns risken vill man bli av med den, istället för att göra sina barn uppmärksammade på den "fara" som nu har infunnit sig i området. Som vanligt den lättaste utvägen för en människa. Lägga över problemet på någon annan och vägra se verkligheten för vad den är.
Att det skulle se stökigt ut i området råder ingen tvivlan om. "Hemlösa" personer tror jag knappast lägger större vikt vid att det ska vara ordning och reda och städat. Dom lägger nog mer energi på att överleva och skaffa mat, och andra nödvändigheter. Överlevnadsinstinkt kallas det, något dom flesta i vårat välfärdssamhälle inte har fått uppleva, eftersom vårat storebrorsamhälle alltid har oss under vingarna och det är ytterst sällan vi verkligen får kämpa för att få ha det bra.
Våld i dessa människors närhet? Defenitivt! Jag kan säga att om jag själv hade förlorat allt jag tidigare hade ägt, och någon visade nogra som helst tecken på att ta ifrån mig det lilla jag har kvar skulle jag nog med största sannorlikhet kunna bruka våld. Att Svensson som bor i området därimot skulle få uppleva det våldet är ytterst tveksamt. Men även där finns det en liten risk, och finns risken blir man av med den fortast möjligt. Bomullsvärlden får inte raseras.
Vad jag därimot störde mig mest på, är att Aschberg och insider väljer att vinkla programet om hemlösa som att det vore synd om dessa människor. Missförstå mig inte, det är självklart hemskt att vissa personer ska behöva leva utan fast bostad. Vi är alla människor såklart, och bör behandlas därefter. Men vad Aschberg verkar glömma, eller medvetet lämna ute "debatten" är att dessa personer ofta har sig själv att skylla. Jag menar inte att alla "hemlösa" människor har gjort något dåligt eller hemskt i sina liv som gör att dom förtjänar hur dom har det nu, men jag tror nog att majoriteten av dessa har satt sig själva i den situation dom är i nu.
I programmet tas ju detta självklart inte ens upp. Det är bara synd om dessa människor, och staten och resten av deras omgivning väljer att titta åt ett annat håll. Visserligen hemskt, att andra medmänniskor envisas med att leva vidare i sina perfekta liv utan att vilja hjälpa andra. Men om man, som en av de medverkande i programmet, blev vräkt från sin lägenhet för att man inte hade betalat hyran på 5 månader, så känns det som att man har sig själv att skylla.
Mina tankar går ändå så att det kan ha varit pga jobbiga omständigheter som kvinnan ifråga inte kunde betala hyran. Typ att hon blev varslad eller fick sparken från sitt jobb, hon hade ingen a-kassa, och hade därför inte råd med någon hyra.
Sen berättar Aschberg att hennes vuxna son valde att flytta till en kompis, utan att hjälpa sin egna mamma på fötter igen.
Vad får en son att strunta i sin hemlösa mamma? Kan det möjligtvis ha varit så att hennes pengar, istället för att gå till hyra, gick till någon form av missbruk. Att det tragiska situationen helt plötsligt nådde en peak och att sonen tröttnade?
Det fick vi aldrig veta av att se på Insider i alla fall. Och det kanske dom även lämnar till oss att spekulera över. Men helt plötsligt är kvinnans bostadssituation statens fel. Det är staten som inte förser henne med ett boende, och det är staten som väljer att titta åt ett annat håll.
Aschberg säger att det finns ca 18000 "hemlösa" personer i Sverige. I denna benämning ingår fängelseinterner, ungdomar utan egen lägenhet, alltså andrahandsboende eller personer som är inneboende hos andra. Även personer som bor i husvagnar på parkeringar är hemlösa. Trotts att dom har en husvagn att bo i. Personer som faktiskt inte har tak över huvudet sjönk helt plötsligt till en betydligt betryggande siffra.
Personerna som medverkade i gårdagens program fick ett erbjudande om att bo i ett tillfälligt gruppboende, tillsammans med varandra. Det tackades det nej till. Motiveringen var att man inte kunde bo 10 personer på samma yta utan att det skulle uppstå komplikationer. Men välkomna till verkligheten, medmänniskor! Som att personerna ifråga har något val?
Jo, dom har ju det. Dom stod på sig och vägrade flytta in i ett riktigt boende. Som svar fick dom en varsin tillfällig lägenhet i stockholm. Efter en prövotid, som jag inte kommer ihåg exakt hur lång den var, skulle dom här personerna, om dom klarade prövotiden för lägenheten, och det jobb som dom även bara fick rakt upp-och-ner på köpet, få ett fast boende.
Man kanske helt enkelt ska skita i sina räkningar? Lägga all lön man tjänar in på knark och bira? Förlora allt en gång, men veta att det kommer sluta i nytt jobb och en egen lägenhet? För hur illa det än går verkar pappa Staten alltid finnas där för att fånga upp dom hopplösa fallen. Att det skulle vara något dåligt menar jag dock inte. Det kanske är ett bra wake-up-call för en del människor. Men om dom här personerna sumpar chans nr. 2? Vad händer då? Samma visa en gång till? När ska man ensam få ta konsekvenserna av sina egna puckade handlingar?
Kommentarer
Trackback
