Kärlek.
Lilla Stockholm, kallar ut mitt namn.
En konstant kamp, det verkar som jag alltid hamnar i hennes famn.
Jag fantiserar om hennes närhet, hur hennes ljuva hand skulle kännas .
Inte exklusivt kanske, inte heller ett objekt, och inte alls rutin.
Skulle jag älska henne lika mycket även om lusten dog?
Kommer hon lämna mig? Glömma mig? Eller alltid finnas där?
Det sägs att hon aldrig sover, men att hon förbli intakt.
Men jag har sett några av hennes tillfälliga sovstunder.
Och även färgerna hon bär när säsongerna skiftar.
Med ögon om natten håller hon alltid koll på mig.
Smått svartsjuk, och vill alltid att jag behandlar henne med respekt.
Måste alltid vara snäll, så jag behandlar henne som min fru.
För jag vill inte se henne försvinna, och sen fortsätta sitt liv utan mig.
Så många olika känslor, en drömmare som jag.
Många säger att jag ska lämna henne, men dom ser inte det jag ser.
Jag älskar, men hatar henne, och det är precis så det är.
Och ibland måste jag ta bort en stund, bort från hennes grepp.
Försvinna en stund, för att sen älska på nytt..
När vi återförenas är vi vänner, och älskar igen.
Hon har inget emot att jag försvinner en stund, och alltid glad när jag är tillbaka.
För hon vet att det finns stunder jag behöver för mig själv.
Hon är så oskuldsfull och en färgfylld stad.
Upptagen under dan, men nattetid är det fest.
En perfekt blandning mellan det trista grå och solen i hennes leende.
Det är upp och ner, precis som det ska vara.
Och om du lyssnar noga kan du höra vad hon sjunger.
Hon är typen som bara ger och aldrig ber om nånting.
Och varje gång jag driver bortåt så viskar hon mitt namn.
Och påminner mig om varför jag älskar henne, varför jag alltid kommer att stanna kvar.
Hon lyfter mig.
Hon drar mig tillbaka.
Hon tar mig ner på jorden.
Lilla Stockholm
En konstant kamp, det verkar som jag alltid hamnar i hennes famn.
Jag fantiserar om hennes närhet, hur hennes ljuva hand skulle kännas .
Inte exklusivt kanske, inte heller ett objekt, och inte alls rutin.
Skulle jag älska henne lika mycket även om lusten dog?
Kommer hon lämna mig? Glömma mig? Eller alltid finnas där?
Det sägs att hon aldrig sover, men att hon förbli intakt.
Men jag har sett några av hennes tillfälliga sovstunder.
Och även färgerna hon bär när säsongerna skiftar.
Med ögon om natten håller hon alltid koll på mig.
Smått svartsjuk, och vill alltid att jag behandlar henne med respekt.
Måste alltid vara snäll, så jag behandlar henne som min fru.
För jag vill inte se henne försvinna, och sen fortsätta sitt liv utan mig.
Så många olika känslor, en drömmare som jag.
Många säger att jag ska lämna henne, men dom ser inte det jag ser.
Jag älskar, men hatar henne, och det är precis så det är.
Och ibland måste jag ta bort en stund, bort från hennes grepp.
Försvinna en stund, för att sen älska på nytt..
När vi återförenas är vi vänner, och älskar igen.
Hon har inget emot att jag försvinner en stund, och alltid glad när jag är tillbaka.
För hon vet att det finns stunder jag behöver för mig själv.
Hon är så oskuldsfull och en färgfylld stad.
Upptagen under dan, men nattetid är det fest.
En perfekt blandning mellan det trista grå och solen i hennes leende.
Det är upp och ner, precis som det ska vara.
Och om du lyssnar noga kan du höra vad hon sjunger.
Hon är typen som bara ger och aldrig ber om nånting.
Och varje gång jag driver bortåt så viskar hon mitt namn.
Och påminner mig om varför jag älskar henne, varför jag alltid kommer att stanna kvar.
Hon lyfter mig.
Hon drar mig tillbaka.
Hon tar mig ner på jorden.
Lilla Stockholm
Kommentarer
Postat av: Elin
"little london" ? :)
Trackback
