Har märkt att det har blivigt färre inlägg med saker som möjligtvis ni andra kanske finner intressant att läsa. Inte så mycket "viktiga" analyser och annat extraordinärt som jag brukade skriva om tidigare i min blogg. För alla som bloggar är ju speciella och har sin egna touch.
Det är ju därför man bloggar. För att man vill förmedla något man tror att man är själv om att förmedla. Och det här är helt uppenbart när jag har lämnat spår i folks gästböcker. Skriver man inget positivt om deras bloggar får man helt enkelt ett "man kan inte tycka om alla bloggar" tillbaka. Vissa tar mer illa upp än andra, för man är ju faktiskt speciell. Och om jag inte förstår det extraordinära i din blogg så är det ju bara mig det är fel på.
Det klassiska "det är ni som är konstiga och det är jag som är normal"-citatet kommer så väl till hands.
Alla vill helt enkelt vara sin egna Alex Schulman eller Blondin-Bella.
Och än en gång hamnar vi på det så uttjatade temat om att vi vanliga dödliga hela tiden vägrar att vara nöjda med det vi är och det vi har. Vi strävar hela tiden efter något annat. Bättre eller sämre. Bara man sticker ut. Man vill vara unik, på sitt egna sätt.
Jag är inte unik. Jag är precis som alla andra. Men med en touch av livet. Marinerad i nånting som gör att min blogg är lite intressantare än din. Eller... Försöker jag samla billiga, sliskiga poäng nu bara?
En annan ska till sitt 7-16-jobb nu. Precis som alla andra jävla wannabes.


Keep in Touch...