Elin och Lejla har varit, vad jag kan förstå bästa vänner sen urminnes tider. Typ innan kritaperioden, när dinosaurier strövade runt på vår jord.
Nu umgås dom knappt längre, och beter sig som små barn i sättet att tilltala varandra.
Båda anser sig förtjäna den andres uppmärksamhet mer än den andre. Båda är stolta individer som anser att den andra ska krypa till korset. Ovänner vet jag inte om dom är, men dom beter sig som fånig flickvän som vägrar sex, bara för att visa sitt ställningstagande.

Och vet ni hur dom försöker lösa problemet? Dom skriver töntigt anonyma inlägg på sina bloggar om hur vänner ska vara si och vänner ska vara så och "jag är trött på dittan och dattan".
Hela tiden med antydningar på varandra och vad den andre har gjort eller inte har gjort.
Att prata med varandra och snacka ut verkar inte vara en möjlighet.
Och så här håller det på.
Blöjor.