Ibland verkar jag på ett sätt som kanske egentligen inte är den sanna jag. Men jag har delar av allt. Ta det som det är, jag vill kunna figurera i alla samhällsskikt, alla etniska grupper och alla åldrar, där jag kan sprida min låtsaspropaganda och tjata om hur alla är lika värda och att man ska ta allt för vad det är. Ni ratar mig, men jag trivs.
Jag är nageln i ögat.
Rospiggen i tassen.
Familjens svarta får.



Och fingret är inte till fotografen, det är för att vi vill verka coola och tuffa. Man vill ju inte hamna i luven på någon som gör fuck-you-poseringar på foto. Av samma andledning som man inte vill bråka med tjejer (eller killar heller för den delen) som gör vatos-locos-tecknet på mingelbilder. Då vet man att det är riktiga gansters man har att göra med.