Det är söndag. Jag jobbar. Igen.
På mornarna när jag vaknar visar dom Telietubbies på tv. Inget för mig.
Ingen metro på bussen in mot stan.
Ingen sömn kvällen innan.
inget att skriva om. Min hjärna är tom. Jag behöver en ledig dag.
Var ledig i torsdags, men vad gör det när man jobbar helg.
Måste styra upp umgängeskretsen. Har legat på latsidan ett tag.
Festa verkar vara enda alternativet till att umgås när man blir äldre. Men festandet lockar inte på samma sätt.
Behöver något vettigt att göra. Men pengarna tryter. Jobbar på ett evighetsjobb för att tjäna pengar så jag kan köpa saker jag egentligen inte behöver. Vi är alla konsumtionssjuka.
Jag saknar röjkvällarna, även fast jag har vuxit ifrån dom.
Jag saknar Joel, Anton, Sebno, Grassi, Azar, Eddie.. Er andra också, men det här var kärnan av HUltraSB. No doubt about it.
Hur mycket jag än jobbar och sköter livet privat kommer det alltid sakna den extra kryddan så länge jag inte tar tag i saken.
Ringer ni inte mig så kommer jag att ringa er. I helgen är jag ledig igen. Förmodligen är jag trött och utsliten och vill nog helst sova. Men jag offrar mig nu. Är trött på hemmakvällar veckan runt. Jag behöver en flykt från verkligheten då och då. Bli full och odräglig och känna mig odödlig för en stund. Som "back in the days". Känna tillfällig eufori över ingenting.
Snart kommer sommaren, bortaresorna, semestern. Jag behöver den. Jag behöver er. Ni är mitt uppåttjack. Jag är beroende av er. Utan er blir vardagen som vilken trist vardag som helst. Grå och innehållslös.
Jag är myran i Antz.
Även den mest betydelselösa arbetsmyran behöver ett äventyr då och då, för att känna sig speciell.