Utan gränser.

Idag är dagen då allt vad moral heter läggs åt sidan.
Dagen då vi tar fram grottmänniskan i mig.
Det är bortamatch i göteborg. Sveriges framstjärt.

Yta.

En prommenad runt dom sydligare delerna av stockholm.
En plats där jag helst spenderar större delen av min lediga tid.
Det smutsiga blir till något charmigt, något jag kan identifiera mig med.
Inget är förskönat här, snarare tvärtom.
Dom som inte är lite smutsigare i naturen försöker vara det, göra sig till för att tillhöra någon typ av lägre medelklass.
Det ska kännas äkta. Man vill vara en del av det förortstuffa som infinner sig hos så många.
En motsats till dom finare delarna av stockholm, men fungerar på precis samma sätt.
Man klär på sig en dräkt. Tar på sig en roll. Försöker smälta in i det stadiga, robusta och otroligt egna gråa.

Jag ser killar och tjejer som desperat förklär sig till någon typ av monotom förortsmodepelare.
Det biter inte.
Jag ser rakt igenom dom. Det finns ingen kärlek till det gråa där bakom.
Det här är personer som försöker hitta till toppen inom botten. Sticka ut ur skiten, men ändå inte bli för fin.
I mina ögon kommer det aldrig att bli vackert. Snarare smutsigare än det som är smutsigt på riktigt.
Så många som vill ändra på något dom aldrig kommer ifrån.
Det ständiga sökandet efter uppmärksamhet.
Det ger mig kväljningar.

Fakta.

Carolina Gynning vill vänta med att skaffa barn. Mittuppslag i gårdagens kvällstidning. Bra. Tack.

Sex.

Det är ett himla tjaffs och ett himla tjat hela tiden, om allt och inget. Det viktigaste för gemene man, svennebanan, är att tycka till om allt och alla. Helst om saker som dom inte vet någonting om, eller vet det som skrivs i tidningarna, vilket oftast är det korrekta.

Just nu är det ett jävla tjaffs om sexköpslagen. Hurvida den har fungerat, och hur bra den egentligen är.
Det är ju olagligt att köpa sex. Hurvida det är moraliskt skiter folk i generellt. Ungefär som med marujiana.
Är det olagligt så är det olagligt, där med basta.
Storebror vet alltid bäst tydligen. Och i det här fallet vet storebror att prostituerade kvinnor lider av att vara just prostituerade (hur det är med prostituerade män är det därimot ingen som tar upp, för män är ju sexmonster och lider knappast av att få knulla lite grann), därför förbjuds torskarna(??).
Jag antar att det sker i ett förebyggande syfta. Kriminaliseras männen (och kvinnorna, antar jag) som köper sex räddar man lidandet hos tjejerna som prostituerar sig. Dom måste lägga ner sexsäljningen eftersom det inte genererar några pengar och ge sig in i den verkliga arbetsmarknaden, så att staten kan bokföra pengarna och få sin beskärda del, såklart.
Att tjejer (och killar) skulle välja yrket av egen fri vilja existerar inte. Och även om dom som väljer yrket av egen fri vilja är i minoritet så begår även dom ett moraliskt brott, eftersom det inte är straffbart att sälja sex, bara att köpa, vilket gör mig extremt konfundersam.
Kan det vara så att varan sex (som egentligen inte är en vara, eftersom man inte får sälja den), i sig är laglig och därför inte går att kriminalisera. Skulle sex vara förbjudet ibland? Det skulle inte fungera.
Men om man inte får köpa sex, för man stjäla det då? Vad händer om man har sex med en prostituerad och inte betalar denne för sexet, utan bara ger henne en slant för att man tycker om personen? Är man en torsk då?
Borde inte det förbjudna ligga i att den prostituerade är med på noterna eller ej? Att det är ömsesidigt? För det är det väl om en person säger att "Det här får du göra om du betalar så här mycket. Betalar du inte så får du det inte."
Men det handlar inte om det moraliska.
Som med allt annat staten lägger sig i så handlar det såklart om pengar. För det är det enda staten bryr sig om.
Budget hit och budget dit och skattindrivning osv.
Har du pengar så ska staten ha dom, och har du pengar som inte staten vet om så blir det finkan och böter, högre än det du undanhöll, för att staten ska få ännu mer pengar.
Och hur fungerar det för så kallade Golddiggers? Sådana som gifter sig med rika män. För pengarna.
Är inte det prostutition?
Eller tjejer som bara går hem med killar som bjuder på drinkar?
Hur sätter man dit dom så det svider?

Sex är ingen handelsvara, säger dom flesta. Det är något som grundas i kärlek och ömsesidig respekt.
Varför en prostituerad och en torsk inte skulle visa varandra respekt vet jag inte, men det vet staten.
Och skulle det ligga kärlek bakom ett engångsligg?
Varför ska någon annan bestämma vad du gör med din kropp, och varför?
Är inte din kropp det mest personliga du har?

Det roligaste i hela debatten, bland samhällsvetare, politiker, debattörer, bloggare, författare osv är det en grupp med människor som fortfarande inte har hörts. Inte fått någon plats i media. Inte ens på metros insändarsida finns det några åsikter från dom som verkligen bör lägga sin tyngd i vad som är rätt och fel.
Dom prostituerade.

Men vi skiter i dom, för jag vet några som vet mycket bättre om prostutition. Politikerna. Tack för att ni styr över våra liv och säger åt oss vad vi ska göra.

Debatt.

Ett onyanserat skitprogram som ger svennebanan och ickemedvetna människor en chans att spä på rykten, fördommar och annat dravell.

Det finns en lag som säger att är man under 15 år gammal och har sex så begår man en olaglig handling. Är din sexpartner också över 15 så handlar det i största sannorlikhet om en övergreppssituation.
Den här lagen har allas våran Tomas Bodström hittat på. Han tyckte det verkade vettigt eftersom han förmodligen själv aldrig har haft sex.
Till råga på allt så vill nu en åklagare granska om man kan åtala sjuksköterskor som ger ungdomar under 15 preventinmedel för medhjälp till våldtäkt.
Jag vet inte ens om jag behöver argumentera för min sak för att ni ska tycka att det låter sjukt.
Den här delen av programmet var bara dock 20 minuter. Resten handlade om fotbollsvåld.

Programledaren, som jag alltid glömmer bort namnet på, speciellt en morgon 05:56, inleder så vackert med:
"Ska barnfamiljer behöva vara rädda över att gå på fotboll i Sverige? Ska man behöva bli attackerad? Ska 7-åriga pojkar bli nedslagna?"
Riktigt hur ofta din 7-åriga son blir attackerad och nedslagen på en fotbollsmatch i sverige vet jag inte. Men det har sagts tidigare, och det tåls att sägas igen.
Förra året besökte ungefär 500 000 personer dom allsvenska matcherna i stockholmsområdet. Under dom tillfällena anmäldes ca 170 brott.
Förra året var också den lugnaste Hultsfredsfestivalen sen starten för festivalen, enligt polisen. Ändå anmäldes över 400 brott.
Att "Hultsfredsfestivalen är död" får vi dock aldrig läsa i tidningarna.
När ska media fokusera på fotbollen istället för dom få brott som begås i samband med matcher? Och när ska människor inse att det finns brottslingar, även sådana som slår varandra på käften, inom alla områden. Det är inget man undkommer. Och dom försvinner inte för att man säger att det är olagligt.
Argumentet kom också att den totala polisiära insatsen för fotbollsmatcher i stockholmsområdet uppgick till 52 miljoner. Utäver den kostnaden tjänar staten ungefär 250 millar varje år på stockholmsmatcherna. Men detta verkade ovesäntligt. Svaret blev något i stil med "Så då är det OK att slänga 52 miljoner på polisinsatsen?
Absolut! Staten går fortfarande med vinst. Ganska stor sådan. Tänker er hur mycket klotter man kan sanera för dom pengarna. Eller hur många hattmuseum man kan bygga.
Min fråga är: Kostar inte polisen lika mycket pengar, oavsett om dom sitter och fikar eller är ute och tittar på när människor går på fotboll?

Mitt egna tänkande leder in mig på fler vägar. Men jag måste till jobbet.

"Hata alla, vi ska kravalla!"

Royalister.

Vart jag än vänder mig ser jag löpsedlar om Prinsessans förlovning. Det verkar vara sjukt många som bryr sig.
Varför?
Kan någon ge mig ett vettigt realistiskt svar?


Ensam.

Någon som kan berätta för mig hur man gör en smoothie? Eller hur Ben & Jerrys smakar? Kanske om melodifestivalen och dess vinnare? Eller kanske om veckans modetips?
Snälla?
Jag försöker hitta en identitet, men alla verkar vara likadana. Hjälp mig!

Trångsynt.

Arne Höök tycker synd om sig själv.

Han tycker synd om sig själv i form av sarkasm. Det är så han vill förmedla om hur synd det är om honom som behöver leva i en miljö som är nedklottrad. Förslummad. För klotter och slum går hand i hand.
Det är jobbigt för honom att behöva förknippas med Bronx. Med människor som verkligen bor i slumen. För det gör ju inte han. Så fort kopplingen leder dit är det synd om Arne.
 
Lika väl som att målandet gör målaren glad och ger denne tillfredsställelse så gör den Arne arg. Han fullkomligen kokar av ilska. Hans garagelänga är ju inte i ikea-svartbrun som den var när han flyttade in. Så vart ska han nu kunna parkera bilen? Inte i garaget med klotter på hoppas jag? Klottret på garageporten är ju ett tecken på en otrygg miljö, så om Arne parkerar bilen där blir den väl förmodligen stulen.

Det är synd om Arne! Ge honom en tyst minut för att visa erat stöd. Annars han kanske går under. Totalt. Vaknar nedklottrad och våldtagen en dag. Vem vet?


Ilska.

Summan av att inte dricka så ofta blir att när jag väl gör det blir jag full fort och bakis som fan dagen efter. Jag hatar det!

Utdöd.

Det är vad debatten om konstfack är nu. Det brukar bli så när det gäller mindre oroväckande problem. Jag har dock inte släppt tanken om artiklarna i media. Det var ju skandalöst att NUG fick gå lös i en tunnelbanevagn, som dessutom var full av människor. Människor som var chockade och otrygga. Varför ingrep ingen? Ett brott begisks ju! Och med alla i vagnen hade klottraren säkert kunnat överbemannas. Är det möjligen så att ingen ansåg det vara ett tillräckligt allvarligt brott för att ingripa? Eller är gemene man helt enkelt för feg, och värnar om sin egen säkerhet hellre än att beskydda statlig egendom?

Sidbyte.

Ska man kanske börja klä sig i uppkavlade chinos, stövlar, skjortor med jättesmå rutor på knäppta upp till sista knappen?
Kanske köra på fluga? En bajsbrun cardigan och stora glasögon? Börja fota med systemkamera och låtsas som att jag är konst personifierad? Leka att garn på träd är snäll graffiti och försöka vara äkta i en miljö som är plastigare Natasha Peyres tuttar?
Jag har hört att det är inne.

Sympati.

Så här på morgonkvisten till löning i ära skänker vi en tanke till allas våran Sanna Bråding.
Det är otroligt hemkt att behöva sitta i fängelse för ett brott, speciellt i sverige, och speciellt för narkotikabrott.
Att Sanna dessutom måste sitta på öppen anstalt spelar ingen roll. Bara känslan av att veta att en människa som verkligen försökt göra rätt för sig och arbetat sig uppåt i karriären på riktigt ska behöva genomgå något så hemskt som en månad i svenskt, öppet fängelse.
Vi hör dina desperata rop på hjälp, och vi lider med dig Sanna!

I övrigt inleds dagen med det sedvanliga svenssonknegandet i utbyte mot den sedvanliga svenssonlönen så jag kan betala alla jävla avbetalningar och räkningar den här månaden också.
Fan, en månad i fängelse kanske inte skulle sitta helt fel. En härlig verklighetsflykt?

Tjack!

Uppmärksamhet.

Det är ett jävla liv om kända-för-ingenting-stjärnorna Isabella Löwengrip och Katrin Zytomierska.
Hela bloggsfären verkar ha en egen låtsasvärld som dom lever och frodas i. Kan man inte bli uppmärksammad för annat än modebloggande och skitsnack så kan man i alla fall bli känd för just det i en annan värld än den verkliga.
Helt plötsligt hamnar "bloggdrottningarna" i centrum. Det är ju alltid lätt att tänka och tycka om andra. Frågan är vilka som bryr sig?
Jo, just det! Jag glömde bort att det faktiskt finns en målgrupp för just dom här två skribenterna; Osäkra tonåringar.
Så, samma personer samlar plus respektive minuspoäng hos sina gelikar i bloggvärlden, i en meningslös debatt om ingenting. Enbart för att se vem som är starkast i... ja... vad var det nu?
Ah! Jag glömde bort för en stund att det alltid finns räkmackor och silverfat för talanglösa, okunniga människor, som dom kan använda sig av för att bli kända för... ingenting. Men det är bra tjejer! Fortsätt att snacka skit om varandra, så kanske ni bjuds på fler drinkar på krogen, fler 16-åringar kanske kommer fram till er och uttrycker sitt stöd, eller icke-stöd, och ni kan leva i några andetag till, och fortsätta att vara kända för ingenting.

Dagens artikel i aftonhoran kan läsas här:
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article4233194.ab

Golddigger.

Enligt en artikel i metro ska det, enligt vetenskapliga studier från Kina, vara lättare för kvinnor att få orgasm om dom har rika män.
Fan, man kanske ska ta och bli rik då? Höja nulägets snitt som ligger runt 3 per gång till kanske 5? 6?
Det är ju i alla fall tur att Metro publicerar artikeln, så att tjejerna vet vad dom ska värdesätta hos en kille.
För vilken kille vill inte ha en kvinna som snor ens pengar? Men å andra sidan kommer tjejerna vilja ha sex jämt och ständigt, för rika killar ger ju tjejerna fler orgasmer.
Så, sex för pengar? Vad var det nu det hette igen...?

Reklam.

♥ HelloNicki om <3:
 Var gärna med och tävla om den super söta klänningen från Forever 21 i min blogg !

Vadeeee... vad svarar man på det?
"NEJ!"?

<3

Folk tycker att det är skandal när unga tjejer bestämmer träffa med killar på Playahead och det slutar med våldtäckt. Dags att örfila upp tjejerna, ge dom en omgång i överdriven feminism och lära dom att det finns mer att hämta i livet än bekräftelse hos män!



Storebror.

I en välkänd, svensk skitblaska läste jag nyss en artikel om hur en blond (otippat) tjej i Englands Big Brother vill operera brösten.
Det är ju så att när man väl har fått blodad tand för "kändislivet" vill man gärna ta det till nästa nivå. Eller, i alla fall till en annan nivå. Medvetenheten om att igenkänningseffekten aldrig håller i sig speciellt länge för dom som har medverkat i dokusåpor gör att man vill krydda tillvaron med något som uppmärksammar, om än enbart en kort tid framöver, omgivningen. "15 minutes of fame" räcker inte.
Talanglöst kastar man sig in i en kändisvärld där man nog snarare ses och behandlas som en knulldocka och trofé för dom som verkligen är kända för något stort. Om ens det?
När jag tänker på det har väl BB-kändisar och liknande bara slutat i händerna på dörrvakter, andra BB-deltagare eller nobodys, killar som är "ikoner i det svenska utelivet".
Att dessa killar skulle ha något som ingen annan kille har är föga troligt. Ja, utom status som pengabrännare, manlig hora och... ja, det var nog det. Dom dansar nog lika sexigt som resten av oss när dom är fulla.
Men uppmärksamheten är önskvärd hos BB-tjejerna. Även om dom hamnar i skuggan av sin kille så får dom ögon på sig och pengar, i den mån dom orkar suga kuk.

Så, min fråga som följer är: Ska jag vara orolig över att Elin uttryckt att hon följde Big Brother från början till slut, och att hon, om hon hade fått chansen för ett år sen, hade varit med i reality-serien.

Eller:

Ska jag vara glad över att hon helt har släppt dom tankarna, även om det ibland kommer på tal att det faktiskt var en bra serie?

Must.

Den sugs ur mig.
Musten alltså.
Kan inte släppa det opersonliga i bloggvärlden. Att det hela tiden handlar om att synas. Verka speciell och unik.
Den äckliga strävan efter uppmärksamhet som vi alla söker efter.
Fortsätter det såhär går min blogg snart i graven.
Jag har, förhoppningsvis, viktigare saker för mig.

Unik.

En gång varje vecka publiceras "Veckans blogg" på startsidan. Jag kollar dom sällan, när det allt som oftast står:

Bloggar om: Mitt liv, mina vänner, mode, shopping, party mm.


Otippat.

Vad gör jag här egentligen?

Fantasi.

"Dani" publicerar sin playlist på sin blogg. Musiken hon just nu lyssnar på alltså.

Rådet från mig är att leta runt lite bland artister som inte spelas på The Voice.
Utbudet är stort. Skaffa dig lite fantasi!

Tidigare inlägg
RSS 2.0