När man var yngre var vintern rolig. Nu är vintern bara kall. Möjligtvis mysig under julen. Men mest kall. Jag sitter hemma idag, trots att det är måndag. Jag har nämligen klarat mig undan att jobba på vad folk väljer att kalla "ångestmåndagen". Jag vet inte vad som känns bäst, att jobba efter en helg (som jag ändå jobbade under) eller att vara ledig en hutter-kall dag när alla andra jobbar? Jag har försökt mig på allt. Spela tv-spel, runka, diska, städa.. Inget fungerar för att stilla min rastlöshet. Jag hittade dock till slut en polare som också är ledig.. Arbetsfri, kan man också kalla det, för att få det att låta snyggt. Mitt sista hopp är på väg hit. Jag hoppas bara han inte är speciellt sugen på att runka tillsammans med mig.
Jag får säga till honom att det är lönlöst, att jag redan har försökt.
Jag försöker även finna någon barnslig glädje i att kanske gå ut och åka pulka. Men nej, jag ser fan inte fram emot någon pulkåkning.
Snöbollskrig? Om jag inte är full och glad kommer jag bara bli förbannad om någon kastar en kall snöboll på mig. Om det inte är Elin, då kommer jag bara njuta av att få mula henne.
Samtidigt som all den här rastlösheten lyser med sin närvaro sitter jag och pillar med tungan längst upp i hörnet av min mun. Jag har nämligen fått något form av sår, mellan tandraden och kinden. Det gör asont. Vårdguiden rekomenderade ett antiseptiskt(?) munskölj. Fungerade inte det inom 2 dagar skulle jag uppsöka vårdcentralen.
Men jag kan inte gå och köpa något munskölj, för jag är pank. Får vänta till imorn.
Om 9 timmar trillar belöningen för en månads arbete in på lönekonton. Förmodligen det enda roliga med den här dagen. Spänningen i att vänta på lönen.
Förmodligen blir man så lycklig när pengarna kommer så man spenderar allt på en gång. Inte nog med att det ska köpas julkla... vänta.. Igår kom jag fram till att jag faktiskt inte är kristen. Möjligtvis döpt och uppväxt i ett kristet land. Men hela religion-grejen får mig att bli tokig. Jag tror inte på gud, och jag vill inte fira jesus födelsedag.
"Men det är ju tradition!"
Vad i helvete?! Så nu ska jag göra något för att alla alltid har gjort det, och för att alla andra gör det?
Tanken på att samhället och marknaden för i princip använder sig av någonting religöst för att sälja sina produkter äcklar mig.
Så nu har jag bestämt mig för att inte köpa några julklappar. Jag ska köpa presenter. Och dom ska jag köpa till mina nära och kära för att jag älskar dom. Inte för att jesus föddes.
Det kommer bli svårt att vänja sig av med julfirandet, men jag ska fan stå på mig. Mina barn ska inte få fira något som är baserat på en lögn. Om dom inte väljer det själva förståss. Inget tvång här inte. Och det om något kommer bli svårt. Att motivera för mina/mitt barn varför alla andra får mysa hemma med tomtar, ljus och risgrynsgröt och inte dom. Men man får väl helt enkelt se till att ens barn får något med likvärdigt mys. Om man printar in det från dag ett så lär det inte bli några problem.

Men jo, julen är faktiskt mysig, och det är förjävligt att vi inte bara har hittat på den här sjuka grejen med att ta in ett träd i lägenheten, klä det med en massa glittrande krimskrams, äta korv och köttbullar, för det gjorde jesus, ge varandra paket och sjunga nubbevisor, utan att det ska ha med något regliöst att göra. Varför kunde vi inte bara göra det av ren kärlek till varandra?
Blä.. Nu spinner jag kanske iväg lite? Julen kanske behövs?
Men nej! Jag ska stå på mig.
I helgen ska jag bege mig ut och köpa presenter.
Det ska inte vara tomtar på omslagspappret.
Men det ska ligga kärlek bakom. Ren jävla kärlek.