Jag täntke skriva om det här igår egentligen, men jobb och tid spenderad med frugan tog upp min tid, så jag sparade det till idag. Jag har dock inte kunnat släppa tankarna om hela artikeln och hyckleriet bakom den.
För er som inte vill klicka på länken klipper jag in kolumnen här, skriven av metros Anna Lindberg.

"Därför är Sverige inte alls jämställt 
   

Sitter på ett fik och pimplar bryggkaffe med en vän. Vi börjar prata om internationella kvinnodagen, den 8 mars.

"En speciell kvinnodag? Sverige är ju typ jämställt", säger min kompis.
"Nä...men", svarar jag snabbt.

Hör mig själv börja rabbla de vanliga argumenten: Löneskillnaderna, misshandeln, det obetalda hemarbetet.

Men jag hejdar mig.

"Skit i statistiken", säger jag. Börjar berätta om allt det där andra istället. Det som händer hela tiden.

Som igår:

07:30 Morgonrusning i tuben. Plötsligt känner jag hur någon trycker sig mot mig. Vänder mig om. En man i 30-års åldern tittar bort. Sen händer det igen. Hans hand på min höft. Jag ber honom ta bort den. Juckmannen mumlar nåt om trängsel. Ingen säger något.

12:00 Lunchjoggar på löpbandet. Lägger märke till gymmets ljud: En massa gutturala "oooufh", "argh" och krystläten. Men det är bara männen låter. Vi kvinnor pressar under tystnad. Som på statsvetarkursen. Det är flest tjejer men killarna som hörs.

17:00 Träffar en gammal jobbkompis. Hans hoj har blivit snodd. Eftersom jag nyss köpt en ny erbjuder jag honom min gamla. Han avböjer.
"Nej, jag kan inte ta emot den".
"Jo, jag lovar. Du får den, insisterar jag.

Han blir stram, och vrider lite på sig. Sen säger han, på fullt allvar:
"Nej, alltså jag tror faktiskt inte jag kan cykla runt på en damcykel."

19:10 Äter middag på stan. Drabbar samman med en man som glufsat blängsylta. Han granskar mig grundligt. Uppifrån och ner. En ryckning i överläppen, som Viggo Strieber i Rederiet.
 21:30 Promenerar hemåt i mörkret. Hör steg bakom mig, kastar ett getöga över axeln. Grabbar tag i min nyckelknippa - för säkerhetsskull. "Ta dig samman", tänker jag. "Nästan alla våldtäkter sker ju inomhus".

Tillbaka på kaféet. Jag fyller på med mer kaffe. Min kompis påpekar att alla har skitdagar.
"Det här var en bra dag", säger jag, och fortsätter:
"Varannan kvinna i Sverige har utsatts för våld av någon man efter 15-årsdagen. Av de som sjukskrivs för stress är majoriteten kvinnor. Klart att vi ska ha en dag som uppmärksammar halva befolkningens orättvisor.""

För det första är jag emot enskilda dagar i största allmänhet. Kom med argument om det behövs, men själv tror jag inte att en dag om året gör någon förbättring på kvinnofronten och jämnstäldhet. Ungefär som Pride. Nu är ju Pride under en vecka har jag för mig. Men att vänta homofober under just den veckan har jag svårt att se.
För mig handlar det mer om att visa att "vi kan också, vi bögar". Där bögarna hjälper sig själva in i ett fack och längre bort från dom "normala". Om det nu är så att dom vill vara en del av dom normala.
På samma sätt har kvinnodagen bara fuckat upp dom analkande rättvisorna mellan könen. Det är alltid något stolpskott som ska yttra saker som "Alla män är potentiella våldtäktsmän." Och vips, så drar denne ner sig hela kvinnosläktet ner i skiten.
För det är ju jävligt viktigt att dela in människor i fack, det vet ni väl redan. Kvinnor, Män, Hetro, Homo, Blonda, Brunetter, Rödhåriga, Negrer, Turkar, Svenskar... Ja, ni fattar vinken. Aldrig blir defenitionen människa.

Hur som. Nu ska jag kommentera kolumnen bit för bit, och varför jag anser den vara hycklande.

Första stycket, på fiket. Självklart är det dåligt att ge kvinnor sämre lön för lika arbete. Där har jag inte mycket att säga. Misshandeln? Vi kan ju jämföra hur ofta snubbar bli misshandlade jämfört med kvinnor. Problemet är väl att det allt som oftast en man, eller män som står bakom misshandlandet. Ett kognetivt beteende hos män? Men skulle det vara värre att misshandla en kvinna än en man? Syftet och resultatet är väl detsamma? Att man vill skada en annan människa. Hurvida personen som blir misshandlad kan försvara sig eller ej har väl knappast med kön att göra? Men när tillfälle ges är det helt plötsligt lätt att skylla på det. "Men jag är ju tjej, jag är det svagare könet."
Och glöm inte bort att även kvinnor är med att uppfostra tjejer till Barbies och killar till G.I Joes.
Det obetalda hemarbetet? Kom igen. Jag vet att det är många Slitzfantaster som tror på att kvinnan hör hemma i köket osv, men att det inte förekommer delat arbete i hemmet nu för tiden har jag svårt att tro.
Och om det nu gör det undrar jag varför ni tjejer inte gör något åt saken? Ah! Just det, internationella kvinnodagen. Protestlistor! Det är så man slipper disken...

7:30 En man på tunnelbanan taffsar på Hanna. Hemskt såklart. Kan en tjej inte få åka på tunnelbanan ifred på väg till jobbet utan att få en hand i skrevet? Men att det skulle hända varje dag, hela tiden, som Hanna formulerar det har jag svårt att tro.
Men att tro räcker ju självfallet inte, så jag frågade runt lite bland tjejer jag känner. Inte en enda kunde minnas när en främmande man tafsade på dom i offentliga miljöer utan deras medtycke. Så visst, det förekommer såklart, men varje dag på väg till jobbet? Hanna kanske är offer för en stalker?

12:00 På gymmet. Jag vet inte riktigt vad Hanna vill säga med det här stycket. Att killar pustar och frustar på gymmet och inte tjejer. Att killarna tar upp all plats och uppmärksamhet trots att det är fler tjejer på gymmet än killar? Så varför stönar du inte när du gymmar Hanna? Rädd att bli sexualiserad? Slopa tajtsen och sport-toppen nästa gång du går till gymmet. Och tro mig, man behöver inte vara sminkad när man vill ha muskler. Stöna om du behöver. Men då blir väl svaret från dom flesta tjejer att "Neee, alla skulle kolla på en, det skulle kännas helt fel."
Protestlistor då? Ett enskillt rum för enbart tjejer att träna rumpmuskler och lår i? För det är bra för jämnställdheten. Mer fack att dela in varandra i.

17:00 Damcykeln? Jag tror att alla mina killkompisar cyklar på damcyklar. Man slipper offra pungen när man tvärnitar. Vad din manliga kollega har emot det vette fan. Men att det skulle ha något med Internationella Kvinnodagen att göra slopar jag direkt.

19:10 En man trånar efter dig. Och du tycker att det är att sexualisera och trycka ner en kvinna? Vad menar du? Ska man fråga om lov innan man spanar? Det är ju liksom lite så det fungerar i livet. Tjejer trånar efter män och tvärtom. Ibland trånar vissa män efter killar osv, du fattar poängen. Att sen avgöra vad som är anständigt och moraliskt i hur långt man får gå i att sukta efter en annan människa har väl knappast med kategoriseringen Man-Kvinna att göra?
Att tjejer därimot sminkar sig så fort dom ska visa sig offentligt, att dom har på sig korta kjolar och leggings mitt i vintern, så man ser alla former och sexuellt laddade kroppsdelar är ju såklart männens fel. Men inte ska vi få sukta efter er. Pröva med att slopa vecko-revyn och alla andra jävla ytlighetstidningar som propagerar för att tjejer skulle vara sexobjekt och som hela tiden menar på nya sätt att få männens uppmärksamhet.

21:30 Vad fan menar du? Att man blir våldtagen så fort det blir mörkt? Att om det går en man bakom dig i mörkret är det förmodligen en våldtäktsman? Ett uppenbart resultat av tidningarnas hype av våldtäktsfall. Misstolka mig inte, det är såklart hemskt som fan att våldtäkter ens existerar. Men att risken att bli våldtagen bara för att du går på en mörk parkväg med en man bakom dig är löjeväckande.
2008 anmäldes 5 379 i sverige. Det sägs att mörkertalet är stort, men det är den här siffran jag har att gå efter. Det är hemskt, det låter jättemycket. Sen får du skala av dom våltäkter som sker inom familj osv. Dom är såklart lika hemska, men det är inte dom det handlar om nu. Jag vet inte hur många vi får kvar, men räkna med under hälften i alla fall.
På det har Sverige en befolkning på 9 256 347- Hur många av dom som är män har jag ingen koll på, men räkna med ca hälften, även om det nog inte stämmer, eftersom män i allmänhet dör i andra samanhang än ålder. Typ militärtjänst osv. Yrken män ska utföra, eftersom det inte är lika hemskt att offra en man i ett krig som det är att offra en kvinna.
Så tänker du nu hur stor risken att du skulle bli våldtagen på väg hem en vardagskväll är.
Men det förekommer ju faktiskt, det står ju i tidningarna.

Och hur vi ska bekämpa det? En internationell kvinnodag så klart. Protestlistor, manifestationer, pris till kvinnor. "Bra jobbat, du har lyckats med något fantastiskt i en mansdominerande värld." och "Du är en bra tjej."

Självklart måste vi hjälpas åt med att åstadkomma jämnställdhet. Och bara det att ha en dag för kvinnor visar hur långt ifrån vi är från riktigt samarbete mellan könen. Det är en "vi-mot-dom" kamp. Man kategoriserar så gärna, för att visa vem som är bäst och vem som kan mest.
För det fungerar tydligen inte att vända sig om och klippa till män som tafsar på tunnelbanan. Man står hellre tyst och låtsas att man kände fel.
Att stöna på gymmet är fel, tjejer stönar väl bara i sängkammaren. Ni har väl sett porrfilmer? Tjejer ska vara tysta och söta och öppna munnen på tilltal.

Hyckleri.

Utrymme får man när man tar det. Survival of the fittest kallas det. Och så länge inte individen gör något åt sin förtryckta position kommer ingen förändring att ske.