Proffessionell.
En nära vän till mig har en flickvän som numera är gravid. Trots att jag har tjatat om preventinmedel så har det ignorerats.
"Jag kör utan."
Hur som helst har personerna i fråga gått och tagit ultraljud, för att se hur det står till.
Min vän vill inte ha barn. Självklart i framtiden. Men just nu är det för tidigt.
Han är ung, i viss mån barn själv. Han har drömmar han vill förverkliga och långt ifrån en stabil ekonomi. På det har han ingen egen bostad.
Dessa är bara ett fåtal anledningar till att han inte vill ha barn än.
Själv säger han att han inte har tillräckligt med erfarenhet i livet för att skaffa barn än. Och det tycker jag är en anledning stor nog.
Nu är det så att flickan i fråga faktiskt vill ha barn. Förståligt. Många vill ha barn. Det är ju något speciellt. I faktum är det ju trots allt på grund av barn som vi lever. För att fortplanta oss. Det är ju målet med livet.
Men hon verkar inte se det komplicerade i det som händer. I att skaffa barn. Hon har ett tunnelseende som gör att hon tänker mer på hennes vilja än hans vilja, och det faktum att barnet kanske, med största sannolikhet får en felaktig uppväxt om föräldrarna redan innan födseln är oense.
Det råkar ju faktiskt vara så att det är bådas barn, och inte bara hennes, även om det ligger i hennes mage.
Hur som helst. Personalen på mottagningen påpekade starkt för henne att hon ska tänka på sig själv, och att det är hennes kropp. Hon ska minsann göra det som hon vill.
Självklart har dom i viss mån rätt. Det är ju hennes kropp, och det är ingen som ska tvinga henne till att göra något med den kroppen som hon själv inte mår bra i.
Men det handlar inte om hennes kropp.
Det handlar om en annan människa. Inte om pappan, utan barnet. Det ofödda foster som ligger och väntar på dagens ljus och sina första andetag.
Det handlar om att ge ett liv, ett värdigt sådant. Med en bra uppväxt och goda förutsättningar, och en stabil grund att stå på fram till det att barnet blir vuxen och tar över sin egna försörjning.
Jag står på min väns sida.
Varken han eller jag kan göra mycket mer än att tycka. Men hon borde tänka på annat än sig själv och sin kropp.
Är ni menade att vara tillsammans kommer ni ha all tid i världen att skaffa barn senare i livet.
Annars är det bara att stryka utbildningar, drömmar och en ungdomlig fritid.
Men, valet är ditt, så välj väl. Och välj rätt.
Det handlar
jag håller med er. vet själv ett par (båda unga) som väntar barn, förmodligen tvillingar.
hon; "typ" arbetslös, utan gymnasial utbildning och med ett omdömme lika med noll. han; det försörjande jobbet. visserligen har de boende tillsammans, men graviditeten känns önskad i annat syfte än den borde.
vänta tills tiden är rätt är det enda jag kan säga!
har hon sagt nej till abort eller är vi bara oroliga här? jag brukar alltid försöka ta det till steg 1 för att kunna känna smaken utav sanning. Den är äcklig och den största faktorn här borde ju vara att han inte skyddat sina intressen? Dock finns det jävligt starka och många argument för att inte behålla ett barn, (precis som du skriver, och i skrivande stund så inser jag att jag bara omformulerat ditt inlägg, men whatever nu kör vi) så vi får väl önska grabben all lycka till med den diskussionen och barnet det bästa ifall det nu blir nåt.
Jag har tänkt som du tidigare i mitt liv.
Men jag har växt och varit med om erfarenheter som har fått mig att tänka om.
Självklart så håller jag med om att detta inte är ett enkelt ämne. Man är två om att göra barnet men sen är kvinnan själv om att bestämma om vidare följder. Ett etiskt dilemma...helt klart.
Dock tycker jag att är man så pass "vuxen" att man har sex och dessutom är så himla korkad att man inte skyddar sig. Ja då får man också ta ansvar för konsekvenserna. Han valde när han valde att inte ha kondom.
Sen om han väljer att inte vara en del i barnets liv så får det stå för honom. Tänk så många barn i världen som lever utan föräldrar eller med två som misshandlar det. Barnet klarar sig BRA med en förälder som älskar den mer än allt annat.
Sen tror jag inte att man som kille riktigt kan förstå hur traumatiskt det är med en abort. Det är en händelse som sätter ärr i själen för evigt. Vi har alla olika åsikter om hurvida livet i magen är ett foster eller redan ett barn. Ingen kan säga att det ena eller det andra är rätt eller fel. Är det så att flickan ser livet som ett barn (som hon troligen också gör om hon vill behålla det) så kan man ju förstå att hon inte vill döda det. Dessutom får man som kvinna extra hormoner i kroppen vid en graviditet för att man ska ta hand om barnet och älska det. Skydda det.
Ett val som för oss utomstående kan uppfattas som enkelt och självklart. Inte lika självklart för henne!
Härligt att se lite mer utdragna kommentarer för en gång skull!
Svar M: Självfallet är det klantigt och dumt att inte ha använt skydd för att undvika graviditet. Det är det största misstaget som har begåtts. Men att klandra honom för det fel. Båda bär ett lika stort ansvar att inte föra ett barn till världen med dåliga förutsättningar.
Att tycka att det är vuxet att ha sex är skitsnack! Många har sex långt innan man klassas som vuxen, och det borde du som har vuxit till dig lite vara klok nog att veta om.
Att påstå att ett barn klarar sig bra med en föräldrer är också skitsnack. Det har jag personliga erfarenheter av (utan att gå in på detaljer så bör det svaret räcka så länge).
I övrigt får du det att låta som att bara för att man är kille känner man inte lika stort ansvar som modern gör. Hade jag själv varit i min väns sits hade jag självklart kännt ett enormt ansvar. Ansvarstagandet behöver dock inte ha med själva faderskapet att göra, utan snarare barnets förutsättningar. Och det är fortfarande vad det handlar om.
Inte den kvinnliga kroppen, eller individens kropp. Utan en annan kropp och ett annat liv. Att tänka på sig själv i det här fallet är naivt. Ett barn är inget man gör sig av med om det blir för mycket eller jobbigt att bära. Det är ett ansvar större än något annat, och förutsättningar bör därför vara dom bästa när beslutet om barn väl kommer.
Man skaffar inte bara barn när man vill, utan måste även se till att man KAN skaffa barn. Och då menar jag inte biologiskt.
Haha när fröet är sått så är det kört då är det bruden som bestämmer...
Har en polare som under gymnasietiden pulade en brud som senare blev på krukan, han ville absolut inte ha barn men bruden i fråga hade kärat ner sig i honom och bestämt att barnet skulle ut.
Han gick och grubbla över det i veckor tills han fick idén att ljuga för henne och säga att vi gifter oss osv om du gör abort, klappat och klart så dum som bruden var så blev det abort och polaren kontaktade aldrig henne igen...
Skål andra rositan drucken...
Jag förstår båda parterna i det här, kanske pga att jag själv vet hur det är!
Jag pluggade (hoppade av senare) när vi fick reda på att vi väntade Wilma, vi bodde fortfarande hemma hos våra föräldrar och killen min (D) hade precis fått ett nytt jobb. Allt var emot den graviditeten men jag och D ville ha det här barnet plus att jag vägrade göra abort. Men det är vårt val och vi diskuterade det både länge och väl.
Visst än i dag så har vi problem med att få allt att gå runt och ungen driver oss till vansinne men så kommer stunder då man tittar på Henne och hjärtat svämmar över och man undrar hur man skulle kunna leva utan henne!
Att det gick för oss betyder inte att det kommer funka för andra. Och jag hoppas att både Hon och Han tänkte till inte bara en utan hundra gånger för att ta hand om barn är inte en dans på röda rosor, det är skit jobbigt emellanåt! Men framförallt så måste de nog prata med varandra!
Hoppas allt går bra för dem!
Btw, det var jag som sa att vi skulle skita i kondomen och alltså "mitt fel" att vi i dag har Wilma! :P
"Jag kör utan!".
Där gör han ju sitt val. Det är inte så enkelt att man bara går och gör en abort för att man inte har lust att använda preventivmedel.
Risken för komplikationer i samband med aborter är ändå förhållandevis hög och om man skulle bli infertil pga en abort skulle man förmodligen aldrig förlåta sej själv.
Din kompis avsade sej rätten när han avsade sej preventivmedel. Det är inte enkelt, men det är så. Tyvärr.
Det är klart att det inte är hans val om hon ska behålla barnet eller inte? När han bestämde sig för att köra utan preventivmedel måste han ändå ha förstått riskerna. Han kunde lätt ha sett till att det här inte hände. Självklart tjejen också. De har båda ansvar. Men det ÄR kvinnans kropp. Abort kan göra att hon blir infertil. Många har etiska problem med abort. Och det har tyvärr inte mannen någon rätt att lägga sig i. Han skulle ha tänkt på det innan istället för att vara så dum och inte använda preventivmedel.
Jag förstår din poäng med att det är bådas barn även fast det är kvinnan som nu bär på det. Men om han blundat för det som kan hända innan, även fast han haft alla chanser i världen innan att förhindra det, får han ta konsekvenserna av att det är hennes beslut. Sen får han ju självklart låta henne veta vad han tycker, även fast beslutet är upp till henne.
Jättefina komentarer! Nu blev det inge barn men att kunna titta tillbaka på det här gör att det känns lättare för just då kändes det inte som att någon stod på "min sida" eller förstod varför jag tvekade till abort 19 år gammal. Men tack iaf! Det finns två sidor av allt! Det bästa någon sa till mig då var "Du är smart Veronica, jag vet att vad du än väljer så väljer du rätt, vi finns alltid här för dig". Fan Elliott fortsätt blogga, jag diggade den här bloggen som fan män
