För första gången känner jag att jag kan sitta inne utan att få dåligt samvete. Regnet fullkomligen öser ner.

"Här får ni, era svin, nu har jag gett er 3 veckors sol."

Trots det infinner sig ett otroligt välbehag.
Snackar med brorsan ca 2 gånger i veckan.
Jag saknar honom olidligt nu. Hur länge har han varit borta? Känns som ett år.

Kaffet börjar bli klart. Doften sprider sig i lägenheten.

Sexlusten är extrem nu. P-piller is a bitch.
Jag får lägga min energi på andra aktiviteter. Försöker ge mer tid åt mina vänner och sånt vi gör när vi gör något över huvud taget.

Pengar är en bristvara, och det ger mig ångest.
Pengar är skit.
När jag var ensam var det en sak. Då kunde jag lägga dom på precis vad jag ville. Av Spara & Slösa så var det jag som var slösa.
Men nu har jag en till jag måste tänka på. Och pengar blir i grunden viktigare än kärlek, av någon anledning.

Kollar igenom spotify. Är inne i en period där jag bara vill hitta ny musik. Klickar mig fram på artister jag inte har en aning om vilka det är. Skummar igenom. Hittar inte mycket bra.
Drar på en spellista med sånt jag diggar.

http://open.spotify.com/user/ziddish/playlist/4auUbCJgentEL19uwMaNnq

Regnet börjar avta.
Snart rullar den röda bilen jag väntar på in på parkeringen. Sen blir det annat att tänka på.
Skönt. Jag känner mig lugn i mina vänners närvaro.