Och nu?
Poesi.
Cream.
Andra sidan av myntet.
Redan när jag stod i kön såg jag hur han kollade konstigt på mig.
Var det för att jag stod och snackade högt med mina polare? Raggade på tjejerna framför mig? Skrattade och sjöng?
Det ytliga hos resten av dom i kön fick mig nästan att kräkas.
Alla försökte se sådär löjligt städade ut. Och det blev värre ju närmre dom kom entrén. Tystare och tystare liksom.
Precis innan mig blir två killar framför mig avvisade. Dom är svarta. Från England av accenten att dömma.
"Sorry guys, you have to be on the guestlist. There is nothing i can do."
Killarna blir lite besvikna, men inte ledsna. Dom vänder om och går bort mot trappan på andra sidan gatan.
"Tjena" Säger vakten. "Vänta lite.."
Han kollar bort mot killarna tills dom har gått upp för trappan och är utom synhåll.
"Jaha, hur många är ni?"
Jag vill ge honom på käften, åtminstonde verbalt. Vem fan tror han att han är?
Men jag är ju uppfostrad enligt den svennska modellen, så jag svarar på frågan, utan krångel.
"Och hur många öl har du druckit?"
Skämtar han eller?
"Jo, det har blivit en del, det är ju fredag. Säkert 8-9 stycken."
Han kollar på mig som om jag vore dum i huvet.
Han vill väl höra någon låtsas berättelse. Ljug och desperata försök till att verka städad. En rövslickare. Släpp in mig, snälla! Jag är en bra människa.
"Du kommer in för den här gången, men ta ett glas vatten när du kommer in."
Yes! Jag kom in för den här gången! Skönt att höra, nästa gång kanske jag inte har samma tur?
Det äckligt höga inträdet betalas medan tjejerna med silikontuttar glider förbi fnittrandes. Jag måste se smått desperat ut när jag står där och fummlar med ihopknögglade 20-lappar för att få ihop till inträdet.
Jag får ihop det på något sätt och kommer in.
Någon rycker tag i mig, ganska hårt.
Vakten såklart.
"Jackan också grabben!"
Det är viktigt det där med jackan tydligen.
Det löser sig det med.
Efter en stunds festande med överpriser på bira och klassisk mainstream-musik Rycker vakten tag i mig igen.
"Nu ska du ut härifrån!"
Verkar vettigt tycker jag, eftersom jag har betett mig som ett svin.
Han är inte varsam. Ett hårt grepp i armen och drar nästan ut mig, trots att jag bara stått och dansat.
Om det är någon utslägningskvot han måste uppnå, eller någon intern tävling vakterna emellan vet jag inte.
Sekunden efter får vakten en spark i sidan. Inte av mig. Jag har bara ifrågasatt varför han slänger ut. Men mina vänner är inte lika öppna för en dialog.
Vakten vaklar till, men återfår snabbt balansen. Inom loppet av några sekunder har ytterligare 2 vakter kommit till hans undsättning. Självklart med dragna batonger. Slå först, fråga sen. Det blir tumult. Batongslag bemöts med bara nävar och ett och annat ölglas.
Vakterna trycker på. Dom är stora som hus och arga som björnmammor som förlorat sina björnungar.
Efter en och en halv minuts hand-/batonggemäng orkar folk inte bli slagna längre.
Några flyr ut lite smidigt från rökrutan.
Jag blir utslängd. Som var tanken.
"Så går det när du ska leka mangas. Nu fick dina polare smaka på grund av dig."
Logiken verkar frånvarande hos ordningshållaren.
"Vill du sitta i fyllecell också?"
"Nej tack, jag har haft tillräckligt kul här i kväll."
Vakten ser äckligt nöjd ut. Han skrattar åt mig. Jag är ett skämt för honom.
Komma till hans krog och bete sig?
Vacklar ner för gatan. Runt hörnan står mina vänner och väntar.
"Såg du första sparken?! Så jävla skön!"
"Du hade fan tur att glaset missade, annars hade det hamnat på en helt annan nivå!"
"Varför blev du utslängd för?"
"Vad säger ni grabbar, vi tjackar några nödraketer och sätter oss uppe på skinnis. Zid, har du dina högtalare hemma? Då hämtar vi dom. Jag har röka också för dom som vill ha."
Alla vänder ner mot gatan. Småpratandes. Några är fortfarande uppspelta över vad som hänt.
En stunds tystnad innan någon utbrister:
"Vaktbolagen kommer snart!"
Resten hänger på:
"Då blir det en jävla fart!
Dom har betalt, för att jaga ungar!"
Natten är ung.
Barndomsminnen.
I stan där jag är född, finns ett torg och en kiosk,
en kullerstensgata, och älven försås
Och mänskor som trampar, till en skitig fabrik,
där den ena dan, är den andra lik
Och min pappa är död sen i våras, han skrev inte ens vart han for,
men han kommer om natten, på en månstråle,
rätt in genom fönstret, till pojkrummet , där jag bor
Han säger, du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är, längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred,
då är du och jag drivved, du och jag vi är drivved
I stan där jag bor nu, där bor en miljon,
här finns kyrkor och slott, med tinnar och torn
Och mänskor som strömmar, tittar alltid långt, långt bort,
ingen möter ens blick, ingen avslöjar något
Och min pojk ligger vaken till midnatt, han är rädd för att somna in
Så jag smyger mej ner, vid hans sida
Vi räknar himlens stjärnor, och jag stryker min hand mot hans kind
Jag viskar, du och jag vi är av samma sort
Var vi än är, längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred,
då är du och jag drivved, du och jag vi är drivved
Det finns två sorters människor här i världen
Dom som får stjärnhimlen när dom begär den
Och som med självklarhet, tar för sig var dag
Så finns det dom som får slåss för varje andetag
Å, lille konstnär, in känsliga själ
Du vill få världen att skratta, men den har dej ihjäl
Ett spel med märkta kort, ett spel du aldrig kan vinna
Och denna sällsamma längtan, är allt du ska finna
Du och jag vi är av samma sort
Var vi än är, längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred,
då är du och jag drivved, du och jag vi är drivved...
Bitterfitta.
Bakfull på livet. Vardagsångest.
Vackra vårdagar kantas med vinterns slutpustar.
Extas. Samtidigt illvilja att ingenting räcker till.
Nu får det ta och hända något...
Skojare.
Jag har alltid undrat varför jag blir sjuk ungefär en gång i året.
Jag menar, borde inte människan ha lärt sig stå emot alla typer av virus vid det här laget?
Så, jag har funderat lite.
Kan det vara jag kysser Elin då och då? Eller att jag delar öl med mina polare? Kanske att jag rör mig bland andra människor som hostar, pratar, skriker? Att jag tar upp mat som jag spillt på golvet och äter upp det?
Nej, det är inget av det. För nu har jag läst tidningarna, och det är ju mobiltelefonen som är boven i dramat!
Att jag inte förstod det tidigare!
Den har jag ju med mig överallt och slickar på och gnuggar mitt besmittade kön emot!
Jag har den i handen samtidigt som jag torkar mig i arslet och jag använder den som skydd när jag öppnar dörrar, för att slippa ta i det skitiga handtaget, som annars såklart hade gjort mig oroväckande och ovanligt sjuk.
Att jag inte tänkte på det...
Smuts.
Utskrattad, utpekad, utkastad.
Bespottad, slagen, fängslad.
Avklädd, påklädd, inslängd.
Bespottad.
Utskrattad.
Hatad.
Älskad.
Ironi.
Avskrift.
Alla andra är lediga, men jag jobbar såklart.
Det är så det är, oftast. Men imorn är jag ledig.
Och mer och mer tid går åt till att softa. Sitta i solen med vännerna och ta en öl.
Mindre tid för datorn och mindre tid för bloggen. Men jag ska försöka. Håll ut.
Rubix Funktion feat. Deacon The Villain, Choys, Nomad & Mellow - Just Think
Pajas.
Killen hade stor potential i början av sin karriär, men förstörde det helt med "My name is".
Han gör nasal "hiphop" där musikvideorna alltid lyckas komma i något slags serietidningsformat. Plastigt, fånigt och... på låtsas.
USAs svar på Fronda, om inte värre.
Nu har han hur som helst släppt en låt där han klankar ner på kvinnliga kändisar från samma branch. Det är tydligen så man gör när man aldrig lyckas bli något mer än en fjortisprodukt. Typ som storbloggarna här i sverige.
All PR är bra PR har jag hört. Men jag börjar tröttna på desperata försök att hålla sig känd.
"Den rätte för Rosing", "Jag är med i en japansk TV-show" och bla bla bla! Ge upp eller börja med ett givande jobb. Typ kassörska i matvarubutik. Då kanske ni gör något ni faktiskt är bra på ändå.
Sverige.
Varför är det viktigt vart man sitter i fängelse?
Jag skiter fullständigt i Annika.
Kan vi inte bara säga: "bytt är bytt kommer aldrig mer igen"?
Gängsmäll2.
1. Jag tycker inte att det är ok att lura in unga tjejer i kopplerihärvor eller prostutitionsverksamhet.
2. Jag tycker att människor i allmänhet är blåögda, naiva och allmänt korkade. Människor luras hit och dit och är sen förvånade över att det slutade som det gjorde.
3. Människor bär ett visst eget ansvar. Handlingar föder alltid konsekvenser, även dåliga sådana.
4. Det finns onda människor som bara tänker på sig själva och som struntar i att andra far illa. Några av dessa kan vara väldigt manipulativa.
5. Hänger man på QX och andra liknande sajter, oavsett om man är 16 år gammal eller äldre, så gör man det i ett enda syfte.
6. Det är fel att slå folk, men ibland är det jävligt kul att slåss.
7. Man får ofta det man fötjänar, i mindre eller större omfattning.
8. Man är lycklig utan cigg, alkohol och pengar.
9. Det är skillnad på moral och vad som är lagligt.
10. Tjejer som har sex på fyllan och ångrar sig dagen efter kan lätt få det till att det var en våldtäkt.
11. Sveriges rättsväsende är ett skämt.
Tvär.
Ska det alltid vara såhär?
Ångest över att jobba när våren är påväg?
Är det möjligen så att Karma ger mig dom gråa dagarna att vara ledig på?
Ingen som kan fixa lite semester åt mig? Nu på en gång?
Gängsmäll.
Det slutade med att en av dom unga tjejerna anmälde en man i gruppen för våldtäkt efter att han tvingat sig på henne. Och självklart rasade resten av flickorna på.
För männen har ju gjort fel, och tjejerna är bara oskyldiga tjejer. Åtminstonde om man ser till lagboken.
För vissa är dom säkerligen det när vi kommer till vad som är moraliskt rätt eller fel också.
Det enda jag ser i tidningen är "Buhu, jag tog betalt för sex, sätt dit dom elaka gubbarna!"
Tydligen bär vuxna (för det är man väl när man är över 18?) flickor inget ansvar.
Koppleri är en sak, men prostutition? Är det synd om tjejerna? Visste dom inte vad dom gav sig in på?
Skit i det rättsliga ett tag! Varför sätts dom här gubbarna dit så in åt helvete?
Visst, det dom gjorde var fel och kanske i mångas ögon äckligt. Men som ni vet krävs det alltid 2 för att dansa.
Det man har läst om i tidningarna (det som skrivs i tidningar är ju oftast verklighetsbaserat och sanningen) har varit att tjejerna har fått rikligt betalt för det dom har ställt upp på. I sms och konversationer mellan det styrande hönset och olika tjejer har det snarare varit ett val för flickorna än något dom måste ställa upp på. Även om det säkerligen har känts påtvingat för dom att inte backa ur.
Så, hur ska tjejerna lära sig vad som är fel eller rätt? Har dom fått sig en läxa?
"Jag hade sex med ett gäng gubbar, men jag ångrar mig nu, ge mig en massa skadeståndspengar!"
Det är hela tiden väldigt lätt att vara offer. Och gärningsmän finns runt varje gatuhörn. Dom är lätta att fabricera.
Det är en sarkastisk värld vi lever i.
Nystart.
Hur som helst har det varit mycket av annat på sista tiden. Det kreativa har jag lagt åt sidan för att ägna tiden åt mer meningslösa saker. Men nu är jag tillbaka igen. Så stanna kvar här! Det blir säkerligen en del nerskrivet.
Början.
Det är det inte.
Idag är det den 3:e april.
Runt om i Sverige, defenitivt runt om i Stockholm, men absolut i Gullmarsplan samlas idag dom tappraste av hjältar.
Uppladdningen för vad som redan i förtid har förutspåtts vara årets resa når oförståeliga höjder.
Nu är säsongens krig igång. Och allt vad det innebär.
Men å andra sidan, det är bara en vanlig, vacker vårdag.
Sanningen.
Elin: "Varför då? Vad menar du?"
Jag: "Ja, man borde väl stila till sig lite. Så man ser lite mer proper ut."
Elin: "Vadå? Vill du inge fel bild av dig själv? Få folk att tro att du är proper tills det att dom ser ditt sanna jag? Nee, jag tycker du har den stilen som passar din personlighet."
Jag: "Vad fan menar du? Att jag är en gris eller?"
Elin: "Ja?"
Jag: "Jaja, men ser jag proper ut kommer jag i alla fall in på en massa trendiga ställen."
En stunds tystnad.
Jag: "...Sen åker jag väl ut lika fort som jag kom in."